Klockan den ringer kvart i fem.
Golvet frsvinner dr under din sng.
Barnen sover och mrker inte dina steg,
du lngtar redan efter stunden tillsammans.
Hnfull och kall,
klockan vntar p dig.
Den ser din vandring genom vardagen igen,
dr du funderar p om det verkligen finns,
ngot bortom all stress och alla dda maskiner.
Mellan husen och makten,
finns det ingen som hr dina steg.
Mellan husen och skratten,
r stigarna s krokiga.
Utan dig str allting still.
Du r samhllets ryggrad.
Solen den stiger och modet med den.
En klapp p axeln det blir snart fredag igen.
Du gr och tnker p tider som ingen vet ngot om,
ngot bortom all stress och alla dda maskiner.
Mellan husen och makten,
finns det ingen som hr dina steg.
Mellan husen och skratten,
r stigarna s krokiga.
Utan dig str allting still.
Du r samhllets ryggrad.
Du drmmer dig bort fr att hitta en plats i solen,
dr du kan vila dina trtta ftter igen.
Men du vaknar upp med alla rkningar i din hand,
cirkeln r sluten lngt ifrn alla besluten.
Mellan husen och makten,
finns det ingen som hr dina steg.
Mellan husen och skratten,
r stigarna s krokiga.
Utan dig str allting still.
Du r samhllets ryggrad.
Vr kmpande vn gr upp igen.
En ny dag vntar,
klockan ringer kvart i fem.