Jag sitter bakom galler i Chile och Moskva
för jag vägrar att lyda och det är inte bra
min rygg piskas blodig, min käft får smaka spö
jag bryr mig inte längre, jag vill bara dö

MEN MINA DRÖMMAR
KAN NI ALDRIG TA IFRÅN MIG

Ni eldade upp mitt hus,ni tog ifrån mig barn och fru
jag skulle vilja skrika, men jag orkar inte nu
stick ut mina ögon, krossa vart ben i min kropp
det spelar ingen roll,så länge det finns hat
finns det hopp